Ersättningsbussen vänder vid Skaraborgs oljedepå/pizzeria/världsände och kör vidare i den mörkblå och blekorangea kvällen, förbi otaliga vidsträckta fält där det enda som verkar röra sig är vindkraftverkens rotorblad. Bladen snurrar i maklig takt medan de röda lysdioderna blinkar som pigga ögon på de loja kropparna.
Mina ögonlock sjunker och jag tänker på zombieapokalypser och sånt, efter att precis ha avslutat Monstro, en novell av Junot Diaz i The New Yorker där typ The Wackness (som jag i och för sig inte alls gillade) varvas med 28 dagar senare. Äh, inte de mest inspirerade jämförelserna men my mind is elsewhere, åkte precis förbi ett ställe som heter Tre Älgar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar