När Emilia och jag väntade Agnes utbrast jag i ett svagt ögonblick att jag inte skulle kunna gå ut igen förrän jag var 30! The horror!
Ett år går så fort nuförtiden. Nu är jag 30. Agnes fyllde nyss ett och har börjat gå med vingliga steg. Jag fattar inte riktigt vad som hände. Någon gång under alla tvär- och tunnelbaneresor för att lämna och hämta Tove, besök på öppna förskolan, barnvagnspromenader, nätter med avbruten sömn, förkylningar och magvirus blev hon så goddarn STOR.
Både jag och Emilia har haft ett hektiskt år och ibland känns allt som ett enda stort tragglande, men när vi väl kan stanna upp för några ögonblicks reflektion inser vi att vi faktiskt rör oss framåt och inte alls står och stampar på samma ställe (ok, förlåt för oinspirerade metaforer, JAG BARA KÖR).
För att bevisa för mig själv att jag fortfarande "hänger med" i "svängen" började jag göra en lista över årets bästa låtar till det här årssammanfattande inlägget, men insåg snabbt att den innehöll precis samma låtar som alla andras såna listor. Jag har i alla fall mest lyssnat på Destroyer. "Kaputt" (ORKA länka till Spotify) har hängt med hela året för att den var vackrast, mest poetisk, bäst.
Hepp hepp, avslutar med några bra böcker jag läst i år:
"Freedom" av Jonathan Franzen.
"Fula Edith" av Josefin Hinders (från 2010 i och för sig).
"Salome" av Mara Lee.
"The picture of Dorian Gray" av Oscar Wilde (absolut inte från i år).
