Slumrar med kläderna på. Bredvid ligger Agnes och sover i Landstingets bomullsskjorta. En slang med dropp sticker ut ur det rosa bandaget som virats runt hennes högerhand.
Nån annan stackars unge kräktes ute i korridoren för en stund sen, men nu är det lugnt på andra sidan dörren till rum fyra och jag hör bara Agnes lätta andetag, tillsammans med det regelbundna ljudet från lådan på droppställningen - som av en ovanligt tyst bläckstråleskrivare i färd med att skriva ut ett milslångt streck som svajar till lite längst upp på varje A4 som matas ut.
Innan jag somnar tänker jag att det är märkligt och fantastiskt att jag, som är rädd för att gå på rutinkoll hos tandläkaren, har en så modig och stark dotter som Agnes.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar